Nu är det nog,jag har hamnat vid en punkt där jag måste göra ett val.Jag kan inte "rädda"hela världen.Hur mycket jag än önskar att jag kunde hjälpa alla de som behöver så har jag faktiskt egna begränsningar.Jag orkar inte hur mycket som helst hur gärna jag än vill och just nu är jag vid en korsning där jag måste välja hur mycket och vad jag ska engagera mej i.Jag kommer aldrig sluta bry mej,jag kommer aldrig sluta försöka hjälpa,jag kommer aldrig sluta ställa upp men jag kommer inte längre göra det i den utsträckning jag gör nu och har gjort under en lång tid.Jag måste ha energi över till mej själv oxå och just nu börjar den tryta tyvär..

Jag ger av mej själv hela tiden på mitt jobb och en lång tid nu har samma även gällt på min fritid.Någonstans måste jag hitta en källa att ösa ur annars kommer jag bli tom.

Jag vill så mycket och har tyvär svårt att se mina begränsningar vilket leder till att jag blir urlakad på energi,utan den energin kan jag varken hjälpa mej själv eller någon annan.

Jag hoppas innerligt att alla runt mej kommer förstå då jag from nu kommer säga nej ibland,jag vill fortfarande men jag måste fylla på nu.

Tro aldrig att jag slutat bry mej för att jag säger nej för så är inte fallet,jag finns kvar och jag kommer ställa upp fortsättningsvis oxå men inte i samma utsträckning som jag gjort fram till nu.

Just nu är jag bara så enormt trött och slutkörd.